| Av: Nina Jansdotter |
Förläggarparet Petra och Dennis Ariton, ska snart bestiga Kilimanjaro, närmast bestämt den 8 augusti bär det av. Under ett och ett halvt år så har de kommunicerat om sina planer med resan på Facebook och fått mycket support den vägen. Här berättar de hur det kommer sig att de tog det ”galna” beslutet att klättra upp för ett berg och att dela med sig av sina erfarenheter på vägen.
Petra börjar med att berätta om hur det kom sig att det blev just Kilimanjaro som de valde. Enligt henne så känns det speciellt med Tanzania och det nämnda berget, då det är väldens högsta fristående berg.
Idén kom till dem genom att Petra råkade se programmet Landgång på TV. Hon fattade inte då att det var ett annorlunda matlagningsprogram. Det var bara på i bakgrunden och hon trodde det handlade om att överkomma hinder. Efterhand som hon tittade så skrev hon på Facebook att hon också ville bestiga Kilimanjaro.
– Det gick bara några sekunder så hade en av mina facebookvänner skrivit en kommentar där. Hon skrev att ”någon av de här tre personerna kan hjälpa dig med det” och så taggade hon tre personer som håller på med äventyrsresor. Det gick bara ett par minuter så hade två av dem skickat vänförfrågningar och tog kontakt med mig och skrev att om jag verkligen vill så hjälper de mig. Och sedan valde vi en av de arrangörerna.
Dennis ville också hänga med. Han har aldrig gjort något så här stort tidigare men han är inte främmande för att gå långt. Kilimanjaro är inte klättring utan vandring, tillägger han.
– Så jag utmanar gärna ödet för att testa, klarar jag det här?
Jag ser att ni lägger upp många inlägg om att ni tränar nu, men måste man inte träna ännu mer för att klara och orka?
– Vi tränar ju varje dag och gör backträning en gång i veckan, jag går på vattengympa flera gånger i veckan, säger Petra.
– Arrangören har givit oss ett riktigt vasst träningsprogram – så det måste vi hålla, fyller Dennis, i.
Träningsprogrammet ligger på sex månader, men de bestämde sig redan för ett och ett halvt år sedan, så de började träna lite långsamt innan dess. Petra säger att hon var helt inställd på att göra det här själv men när hon berättade för sina döttrar så sa de att det lät jätteroligt och att de också ville åka med. Så nu åker de alla fyra. Sedan är det även två facebookvänner, som har följt dem när de skrivit som vill hänga på.
Vad ger det stödet, som jag ser att ni får på Facebook när ni skriver om era förberedelser?
– Det är ju en jättestor grej att bestämma sig för att göra en sådan här sak. Att berätta om det öppet för hela världen, så att säga. Dels går det inte att backa ur, men det är ju också mycket support, säger Petra.
De skriver ofta om alla sina ansträngningar och vedermödor i förberedelserna och får inte alltid så mycket kommentarer på Facebook. Men så fort Petra träffar någon så berättar hon att de ofta säger att de tycker att det är spännande och roligt att få följa med genom det som de skriver, vilket hon menar är roligt.
Snart bär det iväg. Den åttonde augusti lyfter planet till Tanzania.
– Den absolut bästa poängen är att förankra i hela vänkretsen, det här ska vi göra. Precis som Petra säger; man backar inte men hela förändringen sker genom att förankra den, säger Dennis.
Det är ju inte bara att bestiga det här berget, det är så mycket på resan och förberedelserna dit, fortsätter Petra och avlutar med följande:
– Man får så mycket på köpet. Det gör mycket för hälsan att ha denna typ av mål. Inte bara att jag ska gå si och så långt eller gå ned så många kilo. Utan jag ska ta mig till toppen av världens högsta fristående berg.